Tiden rusar iväg...

Jaha, då var den ledig helgen slut och till ingen nytta..
Nej, så ska jag väl inte säga egentligen, men det har varit en tuff helg, och jag fick inte mycket gjort av det jag hade planerat.

Dels så har jag fortfarande sjukt ont i rygg och nacke, har dragit på mig ännu en förkylning *när ska dessa förkylningar ta slut??*.Jag börjar mina mornar med att ha panodil vid sängen och tar dom direkt när jag vaknar för att huvudtaget kommar ur sängen. Sen är C sjuk och har legat hela helgen, så det har varit full fart med barnen. Var bara tvungen att åka och storhandla då vi inte hade mycket i matväg här hemma.
Tog med mig M för att hon skulle få göra något ensam med mig *kul för henne att åka och handla MAT med mamma, hahaha*.

Klockan blev mycket så det blev MAX-mat för alla i familjen utom mig, jag har ju slutat äta sån mat så jag gjorde en linssallad och grillade kycklingvingar till mig själv, vilket var allför tidskrävande så klockan blev för mycket.
Barnen fick bada medan jag åt...

Idag söndag så var det samma visa - panodil innan jag gick upp, frukost och försök till lite lugn och ro, innan jag och V skulle på 6-årskalas. En tjej på hans förskola fyllde år i onsdags och hade kalaset idag.
Det var lite spännande för honom för det är första riktiga kalas han var bjuden på så han var minst sagt uppjagad. Var tvungen att lämna M hos mormor innan för hon var inte bjuden och jag tänkte att hon skulle få göra något roligare än att vara hemma med en sjuk pappa som inte orkar något.

Det gick bra, men jag var den enda föräldern som var kvar hela tiden. Alla åkte hem men jag kände att jag inte ville göra det. Har ju ingen erfarenhet av hur han skulle klara av det och vågade inte chansa.
Men har var lugn, men det värkte lite i mammahjärtat när han inte ville vara med på lekarna och ville inte ha korv med bröd.
Han hittade lego och ett tågspel som han blev lite uppslukad av, och lekte själv nästan hela tiden.

Men det är så han är, och han hade roligt och det är huvudsaken. Det är bara att respektera och acceptera att han inte är som andra barn och det gör inget, för han är en underbar liten kille som är otrolig på sitt vis.
Varför ska man vara som alla andra?
Varför ska man följa ett visst mönster för att passa in?
Varför känner man att man måste förklara och nästan urskuldra sig för sin son?
Det är befängt, men det är så det är.
Pratade med en annan mamma häromdagen och hennes son har talstörningar och hin tyckte det var så jobbigt och att hon iblande skämdes över sitt eget barn, bara för att han inte följde det här mönstret och var som alla andra.
Helt galet, att det ska behöva vara så, men jag kan faktiskt förstå det.
Man kämpar hela tiden för att man ska passa in. Det tror jag att alla människor gör mer eller mindre.

Ja, det var väl vår helg. Det blev inte något tårtbak eftersom vi kommer ställa in firandet av M på tisdag, och ta det nästa helg istället. Det blir bara vi 4 som firar henne då.
Imorrn är det dax för jobb igen. Tänkte jag skulle testa med sån 'värksalva', vad den nu hette, innan jag går och lägger mig.

Ja, just ja - det måste jag berätta oxå.
Igår kunde jag inte hålla mig utan bestämde mig för att väga mig, eftersom jag var lite osäker på om det hade hänt något på vågen. Trodde inte att det hade det men se du, det hade det. 2,6 kg. Helt galet! Ska kolla imorrn oxå efftersom det är den officiella vägdagen då. Men det är ju galet mycket. Så kul! Nu har jag klarat det första delmålet på mindre än en vecka.

En annan sak som jag oxå måste berätta om *Det här blev långt, kanske ska försöka skriva lite oftare istället ;-)*
Men M satte sig på pottan idag när vi kom hem och där hände det grejer. Hon ropade när hon hade kissat och jag berömde henne och var glad. Men hon sa att hon skulle kissa mera. Hon satt en stund till och när hon ropade igen så hade det hänt grejer - hon hade bajsat på pottan! FÖRSTA GÅNGEN DET HÄNDER!
Jippie, det blev applåder, skratt och beröm. Inte dög det att bara jag berömde henne utan hon gastade och skrek på sin pappa oxå, som var tvungen att komma och kolla i pottan med bajs.
En stor upplevelse i en barnfamiljs liv...
Snart kanske vi inte behöver dessa dyra och jobbiga blöjorna längre...
Godnatt och sov gott!