Sjukhuset nästa..

Ja, då var det dax då. Ett brev damp ner i brevlådan i förrgår om att C ska skrivas in på sjukhuset på måndag den 19 oktober. Det är med blandade känslor det här sker. Jag tycker på ett sätt att det ska bli skönt att det äntligen blir av så man slipper oroa sig för honom, det är ju trots allt oundvikligt så det det är väl lika bra att få det gjort. Å andra sidan så vill ingen del av mig att han läggs in. Riskerna, att vara utan honom och att klara mig själv är inget jag ser fram emot. Har bestämt mig för att försöka se det hela på ett positivt sätt och att ha positiv inställning till allt för att inte förpesta samvaron för alla i min närhet, men det är ingen lätt sak för en obotlig pessimist.
Det som är den stora svårigheten nu är att förklara för barnen vad som ska hända. Vi har börjat förbereda dom för att pappa är sjuk och ska ligga på sjukhus för att bli frisk och att han kommer att vara bort länge. V har lite svårt att ta till sig det och jag vet inte om det har sjunkit in men vi gör så gott vi kan. M är så liten än så hon förstår inte så mycket av det men vi pratar om det med henne oxå. Får se hur det blir.

För övrigt ska jag på personalfest på lördag men det blir lugnt. Dels så är det ju sista helgen C är hemma och sen har jag två tårtor som jag ska vara klar med till på söndag till min vän CC. Hon fyller år på måndagen och jag fick äran att göra hennes tårtor. Det ska bli jättekul och jag har *som vanligt* en bild i huvudet hur de ska se ut. Idag kom jag på att jag inte har fått tag på tårtkartonger och det blir ju ett problem. Om det är någon som läser det här och vet var man kan köpa det så vore jag såå tacksam!

Barnen är hemma från dagis. Dom ringde mig till jobbet igår och trodde att de var magsjuka. Var väldigt lösa i magen båda två. När jag kom till dagis så visade det sig att M inte alls hade bajsat så många gånger men då var jag ju redan där och ingen idé att lämna henne kvar. Däremot är V dålig i magen men jag tvivlar starkt på att det är magsjuka utan jag tror att han har fått tillbaka de problem han hade innnan. Jag som trodde att det började bli ordning på hans mage nu, men nej då. Vi ska börja på toaskola på måndag, så jag hoppas att det går att genomföra även om hans mage är i katastrof.

Ska försöka bli lite bättre på att blogga nu. Kommer nog att känna ett större behov av att skriva av mig nu när jag blir själv med allt. Kvällar blir nog värst när man får en stund för sig själv och tankarna kommer rusande.. Ett ypperligt tillfälle att skriva av sig, eller hur?!