Igår kollade vi på en romantisk komedi. Det är underbart att se det ibland men det kan även vara jobbbigt.
För jag saknar MIN älskling. Han är här varje dag och jag har honom hos mig varje natt men ändå inte.
Jag saknar förälskelsen.
Dom där blickarna som man ger varann. Man kan inte få nog av att se på sin älskade.
Dom där beröringarna. I smyg, bara för att man inte kan låta bli att ta på varann hela tiden.
Kyssarna som känns ända ner i tårna. Man blir alldeles varm när läpparna möts och ett lyckorus fyller ens bröst.
Samtalen. Alla dom nätter och mornar när man bara ligger och småpratar om allt och inget, bara för att det är härligt.
Myset. Kramandet och kelandet som ständigt är där oavsett vad man gör.
De små kärleksförklaringarna - de flesta via sms. Man blev alldeles löjlig när man läste de orden som värmde så mycket.
Allt det där har gått förlorat någonstans för oss. Det har varit så mycket som har hänt - inte minst våra två barn. Båda graviditeterna var jobbiga pga av att jag blev sjuk.
Men vad hände sen? Varför har vi inte hittat tillbaka till varann? Vad är förändrat? Jag älskar honom minst lika mycket - kanske inte så passionerat som det var i början men jag älskar honom otroligt mycket.
Och nu när han är sjuk. Hur kommer det att se ut i framtiden? Just nu försöker vi bara bearbeta att han är det, men vad händer sen när han verkligen läggs in och inte kommer att finnas här för mig varje dag?
Hur påverkar det oss?
Vems fel är det? Ingens eller bådas tror jag. Vardagen är för närvarande för oss så vi glömmer bort varann.
Sen är det nog en sån fruktansvärd anledning som att jag gick upp så mycket i vikt när jag blev gravid med V så jag har så svårt att känna mig sexig, snygg och att han skulle tända på mig finns inte på min världskarta. Kan inte koppla av och tycker det är hemskt *för hans skull* när han vill kommma mig nära. Man kan inte vara attraherad av mig när jag ser ut så här - jag mår dåligt när jag ser mig själv, vad gör inte han då??
Hur som helst så saknar jag min man och önskar att han kommer tillbaka till mig.
måndag, oktober 05, 2009
Jag saknar min älskling...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget
(Atom)
0 kommentarer:
Skicka en kommentar