Furuvik

Vi bestämde oss för att åka till Furuvik!
Eftersom skolorna börjar idag (många iaf), så var det inte så mycket folk. Vädret var toppen - varmt men ändå lite molnigt. Inget regn. När vi satt och åt vår medtagna lunch så sken solen härligt när vi satt vid vattnet. När vi sett alla djur så begav vi oss till tivolit. V är så pass lång så han kunde åka allt. Blev bara nekad vid vikingagungan (till min lättnad), det fattades nån cm, men han fick åka the Rocket som det oxå var 125 cm på...

Vi har ganska vilda barn som far iväg hela tiden och man har fullt sjå att hålla koll på dom. Vid ett tillfälle så hade C åkt en karusell med båda barnen och efter ett tag så försvann både C och M precis vid toaletterna så jag tog för givet att dom gått dit. jag och V gick oxå på toa och när vi kom ut var inte dom andra klara än så vi gick och fiskade ankor. då ringer C och frågar var vi var och jag undrade var han och M var. "Jag har inte M, är inte hon med dig??"
Hjärtat i halsgropen, paniken stiger. Hon har varit borta rätt länge isf. springer runt och letar överallt - Ingen M!
Med panik i rösten börjar jag ropa efter henne, springer runt, men jag hittar henne ingenstans.
Tårarna kommer - var är min dotter??
Hjärtat bultar nästan ur kroppen.
Då hör jag ur högtalarna
"vi har ett meddelande till en av våra besökare. Vill P komma till servicestugan där M finns.
Springer till 'remståndet', med tårar i ögonen och rösten i falsett frågar jag var jag kan hitta denna stuga. När jag fått reda på det springer jag hela vägen dit och på vägen träffar jag en clownliknande junglör som ser att jag är förvirrad. Han berättar då ( på engelska), att det var han som hjälp henne dit och visade vägen.
När jag kom fram till luckan så satt min älskade lilla dotter med en jättetrevligt tjej. Hon var inte ledsen utan såg mest blyg ut. När hon kom ut så kramade jag henne så hårt så att jag nog skrämde henne.
Det var första gången som hon kom bort och var borta så länge. Har ingen aning om hur det gick till, mer än att det var ett missförstånd mellan mig och C. Han fick ett samtal och gick iväg och tog det och då virrade hon bort sig där nånstans och jag trodde att dom var tillsammans. Allt som allt var hon borta i kanske 20 minuter och det var de längsta 20 minuterna i mitt liv..
Fy vad man hinner tänka en massa tankar under tiden.

När allt det var överspelat, och om man sammanfattar dagen så var den supermysig. Kan verkligen rekommendera att, om man har möjlighet, att åka dit den här tiden, när skolorna kört igång, för man behövde inte trängas, inga köer varken till karuseller eller kiosker.

Vi har nu landat på landet och sover här inatt. Barnen har somnat och jag har gått och lagt mig med ett illamående och magknip, då jag har slarvat med maten i dag. Hoppas det är bättre till imorrn.
Puss, kram och godnatt, så småningom.