Liten blir stor...

Jag har nu insett att min lilla skrutta börjar bli en stor tjej.
För ett tag sen så hittade inte C hennes napp när han skulle lägga henne och jag var inte hemma, så hon fick klara sig utan, och det gick smärtfritt.
Kvällen efter så frågade hon efter nappen och jag sa:
-men du sa ju att du har slutat med napp...
-Okej då... Fick jag till svar då.
Ingen napp den natten heller.
Sen har hon försökt lite smått men inte gråtit eller bråkat om nappen.
Sen en kväll *tror det var tredje* så ville hon inte ha tulan heller(!). Så nu har hon slutat med båda två.
Jag som hade förberett det hela med att när tomten kommer i jul så skulle hon ge sina nappar till honom så han kunde ge dem till andra barn som behövde dom.
Det kunda jag ju glömma.

Nappflaskorna stod oxå oanvända då båda barnen helt plötsligt sa en kväll att de inte ville ha välling och har inte druckit det sen dess..

Sen har hon slutat med haklapp och 'bebismuggar'. Hon är en stor kille nu *ja, hon säger så. Även om jag rättar henne och säger att hon är en stor tjej så blir hon trumpen och säger att hon är en stor KILLE*.

Så idag har jag rensat ut lite 'bebisgrejer, som vi inte har användning för längre.


Det är bara att inse att barnen börjar bli stora. De är inga bebisar längre, även om de alltid kommer att vara det i mitt hjärta, även när de blir gamla