Ingen tid och ingen ork...

Var tar tiden vägen?
Jag har inte ens börjat jobba, C har inte börjat jobba och V har int börjat på dagis än och ändå har jag inte någon tid - och ingen ork heller för den delen..

Idag har Jag börjat inskolningen av M på dagis. Hon hängde i mina byxor den första tiden. Bara någon tittade på henne så började hon pipa och grina. Underbart tänkte jag, det här kommer ta tid. Sen gick det en stund och jag satte mig på en stubbe och hon hittade en dockvagn som hon drog omkring på. Hon gick längre och längre bort ifrån mig och en av fröknarna fick tom torka snor i hennes näsa. Skönt. Vi gick in för samling och för lunch. Hon åkte rutchkana och hade roligt, jag hörde en annan mamma som jag känner i kapprummet så jag gick dit för att hälsa - gallskrik från lekrummet. Inte lika skönt. Men hon käkade lunch *blodpudding och lingonsylt*, sen gick vi hem för att sova middag hemma idag. Imorrn blir det heldag där. C och V åker till landet i morgon så det blir jag och lilltjejen själva några dar nu... Hon kommer vara ledig från dagis på fredag så vi åker till landet och har kräftskiva på torsdag em efter dagis.

Tog med mig båda barnen *vilket jag ångrar bittert* för att shoppa lite kläder till barnen. C skulle städa så jag ville vara lite snäll. Tog ALLT som såg bra ut *det blev en hel massa pengar spenderade idag, *skulle tippa ett antal tusen*, men jag kunde inte tänka och bestämma mig när jag var tvungen att hålla koll på V som sprang iväg eller låg på golvet och krälade eller skrek.. Ska kolla igenom allt nu och lämna tillbaka det som inte är bra..

Mamma ringde för någon timme sedan - från CYPERN. klockan 22 på kvällen, 30 grader varmt, god mat intagen, tillsammans med god dryck. INTE ALLS AVUNDSJUK!

Nu isäng igen för att titta på film, men först kolla kläder och hjälpa C med packningen till landet. Vad skulle han göra utan mig?! ;-?

Pussar och kramar