.jpg)
Jag hade förberett maten innan men det är ju ändå en del som skulle göras.
Det var lite kämpigt med tanke på att jag hade feber, barnen var helt i uppror och V sprang omkring och gjorde allt han inte fick, men till slut gick det.
Gästerna kom och allt var frid och fröjd. V lugnade sig i några minuter och sen var han igång igen tills han hade sönder ett glas och blev lite spak. Sen var det middag. V skulle inte äta. Han blev gnällig och sur. Satte sig i mitt knä och ville bara sova. Jaha, tänke jag, säkert för att han varit igång som en virvelvind hela dagen så han fick gå och lägga sig. Ville inte ens ha vällining! Somnade innan i vår säng, men inte mycket att göra åt. Vi la hans syster oxå när hon hade ätit klart och hon somnade oxå relativt snabbt och vi fortsatte vår middag. då var klockan halv 8. Det var oxå en upplevelse för jag har ingen som helst smak! Alla sa att det var underbart gott och jag kände inget. ja, ja jag får väl tro dem då. Synd bara att man har lagt ner så mycket tid och så får man inte ens njuta av det.
Sen vid åttatiden så vaknade V till och skrev och C gick in till honom för att trösta honom. Han blev mer och mer hysterisk och till slut sa han att han hade ont i magen men han pekade i ryggen, vid njurarna. Han somnade om igen och sov en stund men sen var det dax igen. Han skrek i nästan 2 timmar och vägrade äta och dricka något. Jag bestämde mig för att åka upp till barnakuten efter att ha pratat med sjukvårdupplysningen. Ringde sjukresor *eftersom jag hade druckit vin till maten*, och dom skulle kommma vid halv elva. Så fort jag och V satte oss i taxin såg jag att han gradvis blev bättre och började bubbla på sitt vanliga vis =).
Väl uppe på akuten så hann jag inte innanför dörren innan han kräktes ner filten som jag bar honom i och på golvet. När jag väl anmält oss och vi satte oss ner och väntade på vår tur så blev han bara piggare och piggare. Fick träffa en sköterska och berättade för henne hur det var och hon sa att dom kanske skulle behöva ett urinprov. - Han har fortfarande blöja, sa jag och då sa hon att då får man jaga honom utan blöja och försöka fånga upp det när det kommer. Hjälp tänkte jag. Ska jag springa och jaga honom på barnakuten en nyårsafton utan att veta om och när han kommer att kissa?! Satt en stund och väntade och bestämde mig sen för att det inte var värt det. Jag mådde uselt och han mådde toppen. Pratade med samma sköterska och hon sa att det var okej och höll med mig. Ringde efter Vs farbror som körde taxi den kvällen *tack och lov* och han kom direkt. Då var klockan fem i tolv. Vi firade det nya året i en taxi nere på stan på väg hem. Det var folk överallt. Fulla och glada.
När vi nästan var hemma så kräktes V igen i bilen men det vara bara slem och galla. Mådde sen bra igen. Gick i säng och fick lite välling som han drack upp och somnade direkt. Men jag var helt slut. Var uppe en stund med våra gäster men orkade inte utan gick och la mig. Efter ett tag kom C oxå och la sig. Gästerna fick roa sig själva. *dom väntade på taxin*.
Dan efter var allt som vanligt igen! Vilket nyår. Det kommer man nog minnas länge!
0 kommentarer:
Skicka en kommentar